Var är prioriterandet på vissa saker?

Vi är under utredning med denna kille för autism och denna väntan att få en tid är lång.

Karim mår sjukt dåligt av olika saker och nu är det inte långt kvar till han slutar skolan och han är underkänd i allt. Att ens gå till skolan är en kamp, att få han klä på sig ytterkläder är en kamp ja allt är en kamp.

Han kan inte hantera känslor och han får mycket låsningar och ångest. Jag säger innan vi går till skolan när jag ska hämta honom och även när jag lämnar han på morgonfritids säger jag vilken tid jag kommer men ändå kan läraren ringa mig och be mig prata med Karim om vilken tid jag kommer.

Han har stödlektioner 4 gånger i veckan men han kan ändå inte komma till ro och kan koncentrera sig. Han har två lärare som han känner sig trygg med så när dom är borta så är det jobbigt för honom. Gympan och musiken är han inte alls med på.

Nya människor klarar han inte ens av. Man kan sitta och prata med honom men han kan bara sitta och titta på en så säger man till honom kan du svara när man pratar med dig men han rycker på axlarna och säger vad ska jag säga.
När jag sagt till vänner och syrran att jag utreder honom så har det varit ja va dum du är det är Inge fel på honom men dom ser mer och mer vad jag pratar om och nu som först så ja vi förstår nu vad du menar.
Utbrott får han väldigt ofta så fort han inte får som han vill han kan skrika och gråta och stampa och klumpa och sen när han lugnat ner sig så får han ångest för det.
Han behöver verkligen hjälp nu detta börjar bli olidligt jobbigt för mig.

Hoppas ni haft en bra dag idag