Hej

Det har tyvärr varit lite långt ifrån mellan mina inlägg. Men det ska bli bättring på det.

Det händer en del nu. Med mig. Som ni säkert läst här så går jag en kurs som heter Häxans väg hos https://www.haxanshus.com i Henset utanför Hörby. Första helgen kände jag att jag var för oerfaren. Kände mig lite utanför för jag kunde inte så mycket. Men så andra helgen vi skulle ses. Det var en hel del arbete med sig själv. Det var då jag förstod vad det innebar att läka det inre barnet. Särskilt när en av oss kursdeltagare ville göra en egen ceremoni. Jag så hennes glädje över att få ha planerat detta tidigt på morgonen. Att få sen berätta hur vi skulle göra för att hjälpa henne med detta. Mina tårar bara rann. Jag förstod DÅ. Det inre barnet får komma till tals. Får visa vad denne vill göra utan att någon dömer att det är fel, fult, dumt eller något annat. Inte för jag varit på så många ceremonier, men det handlar inte om att jämföra heller. Men denna ceremoni var så fin <3

I kursen blir det mycket prat också. Inte bara övningar. Där fick jag dela med mig av sånt som ingen annan fått veta. För jag har tagit det som att det är ju egentligen inget. Varför reagera så. Det finns dem som har det värre. Jag kände mig trygg där jag satt och grät. De andra underbara fina häxvännerna satt runt och höll mig. Inte bokstavligt utan de fanns där. Vilken lättnad det sen kändes att fått berätta detta för någon. Det var som jag var fri. Var mycket lättare. Jag kände mig mer levande. Hade jag kunnat flyga hade jag gjort det. Vad som också förändrades var mina ögon. De ändrade färg. Från att ha haft blå,grå,gröna ögon blev de helt plötsligt blåare. Ja är man häxa eller inte 🙂 Men hur som, jag förstår att ögonen speglar själen.

Nu flera dagar senare, känner jag mig fortfarande lättare. Som en annan människa. Gladare. Friare. Men det är inte alltid lätt att hålla sig kvar där man var som efter kursen. För nu ska man ge sig ut i världen. Lita på sig själv och öva. För det var en del övningar också och det gick väldigt bra för oss alla. Min önskan har alltid varit, eller väldigt länge, att kunna prata med djur och växter. Det svåra är då att det finns ju inget facit till detta. Jag kan inte alltid googla eller fråga andra om det jag fått till mig är rätt. För det är inte deras eller googles väg jag går. Jag går min egna. Precis som det där lilla barnet som ska lära sig gå för första gången. Med stapplande steg går barnet framåt. Trillar men reser sig igen. Liknande väg går jag.

Jag har fått till mig saker om vitsippan och ramslöken. Kändes konstigt. Jag har även börjat med att känna vad människor har problem med i kroppen. Jag kan inte än säga varför det sitter en stor klump/i bakre över kropp och det är något jag får lyssna inåt på,men det händer något i alla fall.  Kanske har jag en del kunskap liggandes där inne som en dag bara kommer ut. Tills dess så gör jag det jag kan. Ger trumhealing till dem som önskar och jobbar med örter. Men företaget kommer så klart utökas efter hand med saker. Jag vet inte hur, var, när 🙂

Till helgen kommer jag skriva ett inlägg om alla växter som finns nu runt oss att plocka. För en annan tid har börjat. Kanske är det det jag har känt av. Vi kan inte fortsätta handla som vi har gjort förr eller misshandla våra kroppar som vi gjort/gör.

Kram till er alla där ute!

Med vänlig hälsning

Nordenstjarna